Splitter

by Charles Benoit

Genres: Young Adult

185 pages

First published March 1, 2011

About the author

When he's not traveling around the globe in the search of exotic, tax-deductible settings for his mysteries, Charles Benoit spends his days pumping out subliminal-laced advertising.
Nominated for an Edgar and a Barry, Relative Danger won the Franklin award and was the darling of fans and critics alike. Out of Order (2006) is set in modern India while Noble Lies (September 2007) takes place in Thailand.

Reviews

[Anna · Rating 5 out of 5]

En bok om de val man gör, står det i baksidestexten. Och det är väl just det som berättelsen lite kryptiskt handlar om. Kyle Chase är 15 år och skolan har precis börjat. Han är fortfarande en hoodie, fortfarande kär i Ashley Bianchi och bryr sig fortfarande inte ett dugg om skolan. Kyle har ”kommit på fel spår”, men även fast han är medveten om det orkar han inte göra något för att ändra på situationen. En dag kommer Zach till skolan och han verkar veta allt och lite till om Kyles liv. Även om Kyle försöker undvika Zach, så blir det ändå att de träffar på varandra. Det är nästan som om Zach vill något, har planerat något för Kyle. Frågan är vad? Och varför?

"Det är Zach, det. Han hittar din svaga punkt och sen är han där och petar tills han knäcker dig."

Det här är andra gången jag har läst Splitter. Jag minns att första gången jag läste boken för drygt ett år sedan blev jag som förälskad redan vid mening ett. Berättelsen är skriven i du-perspektiv, vilket är den berättarform jag själv föredrar att använda. Från början vet berättaren (och på sätt och vis också läsaren) dessutom vad som kommer att hända, och då blir det bara mer spännande när det står att du upplever allt.

Egentligen är Kyle en sådan person som jag i verkliga livet skulle irritera mig på; han är smart och vill väl, men orkar inte engagera sig tillräckligt för att fixa saker till rätta. Men på något sätt lyckas han ändå intressera mig… Och när vi ändå är inne på intressant – där har vi bara förnamnet till vad Zach är. Jag vill verkligen förstå mig på honom; hur öppen han än upplevs vara känns det aldrig som att jag känner honom på riktigt. Alla fasader, ”spel”, varför han är som han är och gör som han gör känns så oidentifierbart. Jag tycker att författaren har gjort ett utmärkt jobb när han skapade Zach; det är en utmärkt karaktär som gör en nyfiken, småkär och fly förbannad på samma gång.

"Bilder på en hund, ett bord, en pojke och en häst. Med hårt knuten näve har Pagie ritat en ojämn cirkel runt pojken. Och med ett snabbt svep från sin röda tuschpenna har läraren ringat in bordet och ritat en ledsen smiley intill Pagies ring.
”Det där var fel”, säger Pagie och pekar på sin ring. ”Man skulle ha ringat in bordet för hunden och pojken och hästen lever men det gör inte bordet.”
”Varför ringade du in pojken?”
Hon drar upp axlarna. ”De andra har fyra ben och han har bara två. Men det är fel.”
Du vill förklara att hon inte har fel, att hennes svar är precis lika bra som det rätta svaret, kanske bättre. Du vill förklara att det enda som är fel är den idiotiska uppgiften, att det enda den lär eleverna är att det bara finns ett sätt att tänka, ett sätt att göra, så att de, när de börjar i high school, bara behöver titta på någon för att avgöra om han är cool eller töntig eller sportfåne eller hoodie."

Splitter upplever jag som en lättläst bok, och en berättelse som jag definitivt rekommenderar! Förvisso kan själva handlingen på flera ställen på sätt och vis kännas ointressant. Men när man väl har läst ut boken tycker jag att den väcker flera intressanta frågor; både som man kan ställa om berättelsen men också sig själv. På många ställen i boken har miljön byggts upp precis som verkligheten är, och den visar hur ungdomar faktiskt tänker och hur samhället ser ut om man tittar mellan raderna. Berättelsens syfte lyser så klart, och personligen tycker jag att den är väldigt fascinerande att diskutera om!