Röde Orm 1: Sjöfarare i västerled

Röde Orm #1

by Frans G. Bengtsson

Rödhårig och mjäll i hyn, bred mellan ögonen, stubbnäst och stormynt- detta är porträttet av Röde Orm, hjälten i Frans G. Bengtssons underhållande roman där fornnordisk och österländsk saga ingått en sällsynt lyckad förening. I mustiga färger och kärnfull stil skildras de skiftande öden Röde Orm går till mötes på sina äventyrliga vikingafärder. Röde Orm är en av världens mest lästa berättelser om vikingatiden. En mustig skröna om vikingarnas liv på land och på äventyrsfärder i väster- och österled. Röde Orm är en av de hjältar som aldrig dör. Berättelserna om vikingahjälten skapades redan på trettiotalet och har blivit några av våra mest älskade och lästa böcker. De trycks ständigt i nya upplagor och finns idag översatta till nitton språk.

Genres: Fiction, Classics, Historical Fiction, Swedish Literature, Historical, Adventure, Humor

294 pages, Hardcover

First published January 1, 1941

About the author

Frans G. Bengtsson (1894–1954) was born and raised in the southern Swedish province of Skåne, the son of an estate manager. His early writings, including a doctoral thesis on Geoffrey Chaucer and two volumes of poetry written in what were considered antiquated verse forms, revealed a career-long interest in historical literary modes and themes. Bengtsson was a prolific translator (of Paradise Lost, The Song of Roland, and Walden), essayist (he published five collections of his writings, mostly on literary and military topics), and biographer (his two-volume biography of Charles XII (Karl XII:s levnad) won the Swedish Academy’s annual prize in 1938). In 1941 he published Röde Orm: Sjöfarare i västerled (Red Orm at Home and on the Western Way), followed, in 1945, by Röde Orm: Hemma och i österled (Red Orm at Home and on the Eastern Way). The two books were published in a single volume in the United States and England in 1954 as The Long Ships. During the Second World War, Bengtsson was outspoken in his opposition to the Nazis, refusing to allow for a Norwegian translation of The Long Ships while the country was still under German occupation.

Bengtsson married Gerda Fineman in 1939. He studied at the University of Lund from 1912, receiving his licentiate in philosophy in 1930. He died in 1954 after a long illness.

Reviews

[Ana Jembrek · Rating 5 out of 5]

“GORI OD ĐAVALA.”

“Crveni Orm” prati Vikinge na prijelazu (prvog) tisućljeća. Glavni lik crvenokosi je mladić po imenu Orm, knjige prate njegov život te kojekakve avanture kojih nimalo manjka. Već kao mladac, iščupan je iz obiteljskog života i povučen na svoju prvu avanturu. Završava daleko, kao rob među muslimanima, i brzo se profilira kao netipično mudro, pragmatično, lojalno, hrabro i prilagodljivo biće.

Do kraja knjige Orm predstavlja Vikinge kakve do sad i nismo upoznali. Od raščupanih divljaka plave kose, barbarina bez nekih moralnih vrijednosti opsjednutim svojim bogovima, dobivamo gotovo kultiviran (u okviru svojih mogućnosti i nasljeđa) narod koji se, u doba kad je svijet nadasve zaluđen svojim kršćanstvom i svojim islamom, ne opterećuje vjerskim fanatizmom i svim tim glupostima. Uzima od svijeta što mu treba, ali sve s pravom dozom humora i praktičnosti.

Orma gledamo kako raste, razvija se, ženi, prihvaća Muhameda kada mu treba, pa kršćanskog boga kad mu taj zatreba još i više. No ostaje Orm, karakter toliko predivan da poput gravitacijskog polja oko sebe privlači i cijeli dijapazon šarolikih likova.

“Najbolje bi bilo za vaše duše da svi dolazite svake druge nedjelje; ali oni koji žive daleko smiju dolaziti svake treće.”
“Daj začepi, svećeniče, i krsti nas!” zaurlaju najnestrpljiviji.

No ono što možda najviše definira ovaj narod i ovu knjigu je posvemašnja zaljubljenost u dobru priču i u radost pripovijedanja. A priča u ovoj priči nimalo ne manjka. Svaki karakter ima neku svoju, i svaka je luđa, draža i posebnija od druge. Ta otvorenost i čežnja za pričama iskreno su me obradovali.

“Crvenog Orma” čitala sam sporo, strpljivo, upijala sam ovu knjigu kroz dulji period vremena, učila o vikinškoj kulturi, smijala se njihovim nestašlucima, suludim filozofijama, zdravom humoru i iznenađujućim obratima, i radosno joj se vraćala ne skidajući osmijeh s lica. Kad sam je završila obuzeo me osjećaj kao da sam se oprostila sa starim prijateljima, a to mi se doista ne događa često.

Originalni osvrt možete pročitati ovdje: https://knjigesumojsvijet.com/2019/06...

[Olethros · Rating 3 out of 5]

-Un estilo mucho más contemporáneo de lo que su fecha original de publicación invitaría a pensar.-

Género. Novela histórica.

Lo que nos cuenta. Tras un breve prólogo que nos habla de la llegada de sacerdotes y monjes cristianos al sur de Suecia, empezamos a conocer la historia de Orm, un muchacho joven y enfermizo que creció a finales del siglo X hasta un adolescente fuerte y rápido pero que no se embarcaba en las expediciones vikingas de saqueo por la preocupación de su madre, aunque termina en una de ellas por razones ajenas a su voluntad llevándole a recorrer diferentes escenarios de la Europa de comienzos del siglo XI. Novela originalmente publicada en dos volúmenes, el primero en 1941 y el segundo en 1945, unidos en la mayoría de las versiones actuales, al menos las que yo conozco.

¿Quiere saber más de este libro, sin spoilers? Visite:

http://librosdeolethros.blogspot.com/...

[Ellis ♥ · Rating 3 out of 5]

Godibile, ma non indimenticabile.

[Abel Mohlin · Rating 4 out of 5]

Röde orm I och II, sjöfarare i västerled samt hemma och i österled.
Som liten hade jag sjöfarare i västerled hemma i tecknat format, och det var min favoritbok. Det är nu fantastiskt att få ha läst den igen, och då även den andra delen.

En äventyrsresa fylld av humor, och en inblick i sent 900-tal. Det är också en häftig skildring av religionens spridning i Norden, sammanfattningsvis kan man väl säga att den var väl behövd..

Rekommenderar starkt!

[Lisbeth · Rating 4 out of 5]

Röde Orm (The Long Ships) part I and II by Frans G. Bengtsson

These two books have been on my bookshelf for a very long time, maybe even 30 years! I can't even remember when I bought them. They are considered a classic in Sweden and tells the story about the Vikings in the 10th century. The books were written in 1941 and 1945 respectively and although written in a somewhat old fashion Swedish the books are surprisingly fresh. They are one of the most popular books in Sweden or at least it used to be.

It tells the story about Röde Orm (Red Serpent, red because his hair is red) and his adventures in the West and in the East. The first book is about his first trip (he is actually more or less kidnapped on board the ship) westwards. The aim is to find riches along the Normandy coast. Since it has already been plundered they venture further on and are finally captured by Al-Mansur in Andalusia. They work for him in his security forces and have to fight several wars before they manage to escape back home. The trip home takes them via England and Ireland before they end up in Denmark at the court of the great Viking king Harald Blåtand (Harald Bluetooth). Spending some time at the court Orm falls in love with one of the kings daughters, Ylva, and proposes. However, having no home, even if he has some riches, the king says he has to prove himself before he can earn his daughter. Furthermore, he has to be christened before he can marry her. These are the times when the first missionaries came up north to try to christen the heathens.

Orm sets out again to fight the English and to get their riches. After various adventures he comes to the king's court in England where Ylva is staying with her sister. Having won the fights the English king has to pay the Vikings and Orm marries Ylva, heads back to south of Sweden (Denmark in those days) to settle down.

The second book tells about the establishing of his home, his christening, his friendship with the priest Willibert who comes from the king's court to stay with him and try to christen as many as he can. He even builds a church on Orm's premises. Other friends from his Spanish days turns up, the neighbouring clans tries to live in peace and all is well. Then his long lost brother Are returns from his adventures in Miklagård (Constantinopel, present day Istanbul). He is blind, without tongue and one hand but manages nevertheless with the help of 'runor' (the Viking letters) to tell his story and how he managed to get his hands (before he lost one) on a golden treasure which he buried in the Dnepr river.


This is too good a temptation for the Vikings so Orm buys a ship, gathers a crew and sets of to capture the gold. Along the way they run into various fights, foreign tribes, meeting old friends and finally manage to get the gold and return home.

It is in its own way a fascinating book, telling in an understandable way the life of the Vikings and the times. You see how they were living, their homes, the violent times, the problem between the heathens and the christians etc. It is told in a charming way and the books were a much easier read than I expected. Then of course they live in the area in the south of Sweden where I grow up and some of the names are still the same. Makes it a little bit extra interesting.

More on my book blog thecontentreader.blogspot.be

[Pierre Fortier · Rating 3 out of 5]

En rencontrant des spécialistes de la culture viking en Normandie il y a deux ans, je leur avais demandé de me suggérer un roman historique qui puisse me familiariser avec ce peuple conquérant et violent. "Orm le rouge" m'a-t'on répondu. Je mis finalement la main sur le tome 1 et entamé le livre avec enthousiasme. Malheureusement, la saga de Orm perd de son intérêt au fil des chapitres à tel point que j'ai eu peine à terminer et que le Tome 2 est disparu de ma liste des livres à lire. Les ramifications du fil de l'histoire sont souvent inintéressantes et manquent de profondeur. Ce qui accroche c'est que ces vikings qui tuent sans vergogne, boivent et mangent à s'en faire mourir et détruisent des villages pour s'approprier de leurs biens parlent comme des docteurs en littérature avec un ton d'intellectuel. Bengtsson pouvait écrire de cette façon, mais ne pouvait faire parler les personnages de ce roman de la même manière. Ça ne marchait pas pour moi. Bien que la trame de l'histoire est basée sur une petite partie de l'épopée viking réelle, l'auteur accroche maladroitement ses pics au mur de l'escalade du plaisir littéraire. Je suis resté en bas de la montagne à attendre une corde pour monter. Après 325 pages, je l'attends toujours. Attentes élevées. Déception.

[Sanna Sjölund · Rating 3 out of 5]

Äntligen.

[Håkon Remøy · Rating 5 out of 5]

Denne boki likte eg veldig godt. Ho handlar om Orm som budde heime i Skåne hjå mor si i vikingtidi. Han vil so gjerne fara ut i viking med far og bror sin, men mor hans har slike vonde draumar om kva som kjem til å skje, so ho lét honom ikkje fara.

Men ein dag kjem det nokre andre vikingar og tek buskapen deira, og Orm vernar so godt om dei som han kan. Han endar med å drepa nokre av røvarane, men vert sjølv slegen over hovudet med ei øks. Han hadde flaks og vart ikkje drepen, i staden tek desse vikingane honom med, og her byrjar den lange og interessante ferdi hans ut i verdi. Dersom eg seier noko meir, so vil det vera litt for mykje røping.

Eg synest elles det gjorde seg å lesa boki på originalspråket: svensk. Ho var gjevi ut i 1941 – so det vil seia at ho enno heldt på fleirtalsformene i verb, og det gjer seg med noko litt meir konservativt når ein les om vikingtidi. Eg gleder meg til å koma i gang med del 2.

Eg seier berre: Les boki!

[Ida Bull · Rating 5 out of 5]

A book that, without the gibberish of pink romance, was able to tear me from everything else in my everyday life. It holds so many wonderful details about the Viking age and a lot of them a correct (I'm an archaeologist). I read it with passion for the plot but also passion for the writing, for it was indeed written a long time ago.

[Peter Djerv · Rating 5 out of 5]

Vilket äventyr!

[Birgitte Bach · Rating 5 out of 5]

Overordentlig underholdende!

[Truls Ljungström · Rating 5 out of 5]

Högläsningsbok från styvfar. Underbar. Helt underbar.

[Taneli Repo · Rating 4 out of 5]

Orm Punainen oli Niklas Herlinin (1963–2017) suosikkikirjoista ja kuuluu harvoihin romaaneihin, jotka jopa oma isäni on lukenut. Niinpä oli ehkä jo aika, että Herran vuonna 2023 tartuin tähän pikku romaaniin, jonka ostin KauhuConissa Aavetaajuuden pöydältä muutamia vuosia sitten.

Orm on skoonelainen viikinki, joka seikkailee mm. Espanjassa, Tanskassa ja Irlannissa ja siinä sivussa kääntyy ensin muslimiksi ja sitten kristityksi. Seikkailujen sivussa on paljon elämänfilosofista ja uskonnollista pohdintaa.

Frans G. Bengtssonin tyyli tuo mieleen toisaalta islantilaiset viikinkisaagat ja toisaalta Mika Waltarin, joka kirjoitti muutamaa vuotta myöhemmin suomen kielellä monta varsin samantyylistä eeposta. Jos siis tykkää Waltarista, tykkää luultavimmin myös Bengtssonista. Todella lyhyt, joten jos haluaa lukea elämässään vain yhden pohjoismaisen historiallisen romaanin, Orm on kärkikandidaatti. Tälle on myös jatko-osa, johon palaan myöhemmin.

[dodecathlete · Rating 5 out of 5]

Fantastic adventure. An epic tale. Wonderfully written. I can't remember laughing that much over the characters in book. I think there are things we can learn from Orm and his fellow vikings: the simplicity of life. Good food (lamb), strong beer and beautiful women.

[Anniek · Rating 4 out of 5]

Jag tyckte om Orms äventyr trots att de är mycket blodiga. Jag lärde mig många nya ord. Denna bok var en bra och humoristisk berättelse!

Veel nieuwe woorden geleerd met het lezen van deze avonturenroman. Het was een bloedige historie maar goed en met heel wat humor verteld!

[Lyona Rexedal · Rating 5 out of 5]

Boken är skriven 1941 och författaren använder sig av ett språk som passar in i en äldre berättelse och tid. I början kan det tyckas vara föråldrat men efterhand smälter den ihop med den otroligt välskrivna berättelsen. Författaren ser essensen i all typ av handling och boken lider inte brist på humor.
“Att Orm inte tittat till honom i hans sorg hade smärtat honom mest; ty han hade alltid hållit Orm för sin vän, ända från första stund, men förstod nu att han var en lymmel och kältring, liksom alla andra skåningar; och när en valp som han bar sig illa åt, var ett kok stryk det enda rätta.”

Stora, starka vikingar som inte räds döden och löser alla problem med rå styrka. Författaren berättar på ett sätt som gör det lätt att föreställa sig den beskrivna situationen och även karaktärerna. En mycket intressant berättelse med charmigt språk och ett genuint sinne för humor.
“Hur skulle det gå att släppa in nordmännen i himmelriket? Ni skulle gripa efter heliga jungfrur med otuktigt tal, höja härskri mot serafer och ärkeänglar och skräna efter öl inför Guds eget anlete. Nej, nej, jag vet vad jag talar om; helvetet är den enda platsen för er, om ni blir döpta eller ej, prisad vare den Allsmäktige i evigheters evighet, amen.”

I berättelsen möter vi vikingar i många varierande livssituationer. Röde Orm är ute och reser mycket, träffar många olika människor, krigar och slåss. Även en kärlekshistoria har fått sin plats bland alla hans äventyr. Allt som händer händer under en tidsperiod då gud eller gudar var viktiga i människornas liv och de olika tron konkurrerade med varandra på många olika sätt men framförallt med våld.
Enligt publikröstning hamnar den här boken bland de mest betydelsefulla svenska böcker och är i allra högsta grad en mycket läsvärd bok som på ett intressant och roligt sätt berättar om historien på vikingatiden.

[Amanda · Rating 4 out of 5]

Så hår förklarades F. G. Bengtsson syften med det här boken: "Jag har bara velat skriva en läsbar bok som folk inte får lust att kasta i väggen, utan alla litterära anspråk. Någonting i stil med Odysséen och De tre musketörerna".

Boken är enkel att läsa och intressant. Själv texten har en ganska yttligt perspektiv: vi får veta hur karaktärerna ser ut, vad de säger och vad de gör. Men det slutar där. Det finns inget psykologisk nyans och inget tolkningsutrymme i berättelsen. Språket är gammal, med alla verben i plural:“Alla voro;” “De satte segel och kommo”, “De sutto oroliga”... Vilket gör att hela berättelsen ser mycket ut som de nordiska sagor, och man kan tydligt se förebilden från Isländska litteratur. Verserna som karaktärerna säger är också roliga, de sitter i minnet...

Bilden av vikingarna är väldigt väldigt annorlunda en denna episka och nationalistiska bilden som man brukar associera med dem (som i den klassiska Der Ring des Nibelungen - Wagner). Här är vikingarna anti-hjältar, och det känns att forfatare har en stor ironisk distans av innehållet...Man kan se, till exempel, hur Broder Willibald beskriver Orm och hans män i en del av boken: “Blodulvar, mandråpare och illgärningsman, horkalar och gadarenska svin, Belzebubs ögonstenar, Satans ogräs och basilikors avföda.”

Slutligvis uppskattar jag det pragmatiska bild av religion och andra kulturer. Så här säger huvudkaraktären själv, med en ganska skeptisk beskrivning av trovärdighet: - Min tro är, att ingen så noga kan veta hur mäktig varje gud är och vad nytta han kan göra oss, och det är kanske bäst att inte försumma den ene för den andre.

[Leggo Quando Voglio · Rating 4 out of 5]

Le navi dei vichinghi è il primo volume della duologia di Frans Gunnar Bengtsson. I due libri sono necessariamente da leggere in ordine cronologico perché, di fatto, potrebbero essere considerati un unico volume.

Il protagonista è Orm, ragazzo che vive con la madre, iperprotettiva, in Scania e che, un giorno, viene caricato su una nave durante un saccheggiamento vichingo del suo villaggio. Da quel momento parte la sua avventura che, come in un romanzo di formazione, lo vedrà diventare un vero uomo, temuto e rispettato anche dai compagni di avventure più maturi.

"Fu così che Orm salì molto nella stima di se stesso e degli altri, che da quel giorno cominciarono a chiamarlo Orm il Rosso, non solo per il colore dei capelli, ma anche perché aveva mostrato di saper rispondere con violenza alla violenza e che non era consigliabile irritarlo senza necessità."

La trama dipinta in questo modo potrebbe sembrare più sentimentale di quello che è effettivamente, perché focus del libro non è certamente la crescita del ragazzo (che procede velocemente e in modo piuttosto naturale) bensì la Storia. Il ruolo di Orm è, dunque, più quello dell'accompagnatore, che ci mostra i grandi eventi storici del periodo (X secolo D.C.), vissuti dall'interno.

Il resto della recensione su https://www.leggoquandovoglio.it/libr...

[Mina Lotfy · Rating 3 out of 5]

رواية تبدو من غلافها وعنوانها ، رواية معاصرة لأدب اليافعين لكن علي العكس فهي من كلاسيكيات الأدب السويدي ، تجسد حياة الفايكينج من خلال البطل( أورم).
كتبت بأسلوب سردي بسيط دون تعقيد ، استطاع الكاتب أن يبرز من خلال المغامرات التي يخوضها البطل نبلة وذكائه وضعفه أحياناً أخرى ، هذا إلى جانب الصراعات بين ممالك الشرق والغرب ، الصراعات السياسية والدينية ، كل هذا نسج بطريقة فكاهية تبرز تناقضات هذه الثقافات و عبث الصراع فيما بينهم و كأن الكاتب يسخر بطريقة غير مباشرة من ما يحدث في أوروبا ، فلقد كتبت هذه الرواية عام 1941 و هو ما يثير الدهشة أكثر من تماسك الكاتب وحفاظة علي روح المغامرة الطفولية بداخله بروح مرحة وسط جحيم الحرب العالمية الثانية .
مشاهد المعارك والمبارزة كتبت بحرفية شديدة و بإيقاع سريع ملائم للأحداث ، لكن النهاية كانت أسرع من ما يجب و كأن الكاتب أخد قراره فجأة بالتوقف و إنهاء الرواية .
الترجمة جيدة جداً جداً و الهوامش أضافت الكثير خاصة المعلومات الجغرافية وأسماء المدن ومواقعها .
لكن عنونة الفصول حرق أحداث بعضها . و حقيقة لا أعرف هل هذه العناوين من كتابة الكاتب أم إختيار دار النشر ؟
الغلاف جذاب وجميل لكنه أكثر حداثة من الرواية بكثير و لا أعرف حقيقة إن كانت هذه نقطة سلبية أم إيجابية !

[Johan Dahlbäck · Rating 2 out of 5]

Jag ska börja med det som är bra. Läsningen flyter på kapitel för kapitel. Det krävs inte så mycket för att hänga med och det är väl egentligen inget fel på äventyren. Å andra sidan inte varför jag läser böcker, då kan jag lika gärna göra något annat.

Från början ligger en känsla av den är lite larvig över hela boken. Det är en pojkroman utan riktigt spänning eller intrig och det saknas en berättelse som håller ihop kapitlen, så hela boken blir en transportsträcka till ingenting. Det känns ju aldrig som någon risk att Orm inte ska ta sig hem och få prinsessan och hela kungariket.

Dessutom har boken inte åldrats väl. Det är vanligt med rasistiska beskrivningar av folkslag vikingarna träffar på och överdrivna drag på människorna på illustrationerna. Sexismen och den oproblematiska synen på slavdrivandet hade med lätthet kunnat skrivas ut ur berättelsen av en mer medveten författare (vilket jag ju inte väntat mig med en bok skriven på 1940-talet).

[Claudia · Rating 2 out of 5]

L'avventuroso viaggio del giovane vichingo Orm il Rosso ci porta addentro alla storia del X secolo, quella di Harald Dente Azzurro re di Danimarca e di Etelredo sovrano d'Inghilterra. Un viaggio di "andata e ritorno" dalla Scandinavia all'Andalusia.
Non posso negare che mi abbia un po' deluso, e forse le due stelline sarebbero anche state tre se non avessi avuto una così grande aspettativa.
Salvo a piene mani l'ambientazione e "l'avventura" in sé ma questo libro non è riuscito a catturarmi essenzialmente per due motivi: lo stile eccessivamente semplice, soprattutto per quanto riguarda la o caratterizzazione dei personaggi e un'ironia un po' troppo diffusa e, a mio parere, anche fuori luogo e gratuita.
Darò una seconda chance al secondo volume...questa volta con bassissime aspettative.

[Arvid From · Rating 5 out of 5]

A mythical adventure retelling of a boyish viking growing into man, encountering religions as if the concept of religions themself are mythical relics of the past (written in the 1940s mind you, Sweden was not as secular then as it is now). Orm himself is both astoundingly clever, extraordinarily stupid and shows great interest in every idea and object he encounters as if he was stowing it away in his viking treasury. A lot of great adventures, both told in vignettes and in the greater scope of the book makes this a great read that I am sure anyone can enjoy as soon as they get accustomed to the old fashioned language. It's a trip!

[Henning · Rating 3 out of 5]

Betyget pendlar mellan två och tre. Jag känner mig generös idag: det här är en saga och bör väl betygsättas som sådan. Jag kan dock inte komma undan mitt intryck av att det är en serietidning som omstöpts till roman. Förmodligen passar den en stridslysten trettonåring bättre än den person jag numera är.

[Jan Christophersen · Rating 4 out of 5]

For både denne og #2:
"Røde Orm" er det Arn-bøgerne prøver at være. Og Jan Guillou har helt sikkert læst den her bog og hentet inspiration. Den er bevist skrevet i en stil, der efterligner sagaerne og det gør, at sproget passer rigtig godt til historierne. Samtidig er bogen let at læse og byder på rigtig fin underholdning. Jeg strøg igennem den.

[Jacob · Rating 4 out of 5]

This was my grandfather's favorite book, rarely was there a family gathering without him mentioning it. While I enjoy historical fiction very much, I was never that into the 200 or so period called the Viking Age.
However, this was truly an enjoyable read, with interesting characters, exciting adventures, and great insight into the thoughts and ideas that dominated these people at this time.

[Elsa Nordström · Rating 4 out of 5]

Röde orm är en historia som berättar om en väldigt intressant tid i Europa, där saker konstant ändrade sig och vi får se och höra om många folkslag, religioner och en hel del slag. Med en hel del humor och intressant berättarteknik lyckas Frans G Bengtsson skapa en fantastisk roman som definitivt är läsvärd!

[Eva Hermansson · Rating 3 out of 5]

Ändå häftigt att man kan uppskatta och fastna i en bok som är skriven för längesedan och skriven på ett gammalt språksätt. Röde Orm håller fortfarande och ger en rolig inblick i hur det (kan ha) gått till på Vikingatiden. Funderar över researchen dock - kanske Frans G Bengtsson bara slår fast fördomarna ytterligare om dessa råbarkade nordbor…??

[Joni · Rating 4 out of 5]

Vallan mainio seikkailuromaani viikinkiajalta, ilmeisesti monin osin asetelmiltaan jopa historiallisesti paikkansapitävä. Ruotsalaisten Tuntematon sotilas? Aika velikultia nimittäin tämän kirjan ryövärit.

[Jimbose · Rating 3 out of 5]

Lettura godibile ma niente di più. Linguaggio semplice e personaggi semplici.
Leggerò anche il secondo volume con poche aspettative, affrontando la lettura come un leggero passatempo.

Indice Jimbose: 65%

[Peter W-O Berglin · Rating 5 out of 5]

This is a book I revisit every 5-7 years, one of the best I’ve read. HOWEVER, from what little I’ve seen the particular language and humor do not lend themselves to translation, caveat emptor if you don’t speak Swedish.